8 okt. 2013

Gammal skåpmat - en tid som brodös


Tänk att jag en gång i tiden satt och knåpade med Clara Waever broderier.
1975 var det. Ett år som ändrade mycket i mitt liv. Därför minns jag det året extra tydligt.
Så snabbt tiden gått. Så mycket trevligt som hänt. Och nu internet där man kan njuta av allt mellan himmel och jord i handarbetsväg.
Det fanns även ett Clara-mönster, en fruktkorg som jag önskade sy men annat kom emellan.
Hur många har väl inte kämpat med Claras pyttesmå korsstygn??
Jag har min Clara inramad och upphängd på jobbet. Trevligt att vila ögonen på handarbete.
Besökte aldrig affären i Köpenhamn.
Det skulle nog varit  himmelsk lycka att få köpa ett broderi där. Numera syr jag med tunnt pärlgarn och njuter i fulla drag.

5 kommentarer:

  1. Vacker!
    Minns min mammas kämpande med rådjursbroderier från Clara Waever och min mosters vackra tavlor som blev färdiga;-)
    Kram//Maja

    SvaraRadera
  2. Fin! Många korsstygn har jag broderat och jisses vad kul det var att se hur mönstret växte fram, men det var länge sedan sist...
    Kram Lizzan

    SvaraRadera
  3. Din tavla är så vacker och vilket enormt jobb du la ner på den. Stygnen är ju mindre än små.

    Jag har sytt några olika tavlor mm efter Clara Weavers mönster.
    Det första jag sydde var en stor tavla i petite point (heter det så? Halva korsstygn, men på ett litet annorlunda sätt.)
    Jag minns att jag såg tavlan i Femina. 1970 måste det ha varit, för jag väntade mitt första barn och var sjukskriven från månad fem eller så. Något måste jag ju ha att göra, så jag beställde det svindyra kitet och blev helt perplex när jag såg det jättestora mönstret i svart/vitt. Det tog en bra stund innan jag insåg hur man skulle tyda det. På något vänster fick jag hela äppelträdet med en svart fågel på en gren, färdigt innan sonen föddes. Bakgrunden skulle jag sy "medan bebisen sover" hade jag planerat. Bebisen var en stor pojke på 12 år och hade två yngre syskon innan jag plockade fram broderiet igen. Efter många om och men var allt färdigt. Jag kostade på dyr inramning och tavlan har hängt framme ända tills vi flyttade för ett år sen. Nu står den lutad mot väggen i arbetsrummet och väntar på att vi får energi nog att sätta upp alla våra tavlor.

    SvaraRadera
  4. Så himla fin och vilket arbete! Jag har sytt några små arbeten från Clara Waever och jag tyckte det var roligt. Numera är det för smått. Jag har några ofullbordade verk i lådan :-)
    kram

    SvaraRadera
  5. Festligt! Denna "tavla" har jag också sytt en gång. Sydde som en galning på resande fot så den blev klar på 6 månader. Jag broderade in årtalet i ena hörnet - 1979 - samma år som vi flyttade in i radhuset. Sen hängde tavlan inramad på ena köksväggen i många år. Numera har ena dottern övertagit tavlan sen radhuset övergavs för 10 år sedan...Besökte så gott som alltid Clara Waevers butik när jag var i Köpenhamn och har precis som Gunilla i alla fall ett ofullbordat stort verk i sykorgen.
    Kram

    SvaraRadera